Hur kommer en aforism
till?
– Aforismer sätter man sig inte ner vid
skrivbordet och skriver. Aforismer kommer, med ens finns de bara där och då
gäller det att ha papper och penna in närheten.
– Stund och ställe kan också vara bra att ha:
långa tågresor, lugna caféer, balkonger med utsikt. Jag tror att det var den
tyska fysikern och satirikern Georg
Christoph Lichtenberg (född 1742) som först sade att man inte borde säga ”Jag
tänker” utan ”Det tänker”. Och det är så det känns. Uttrycket upprepades av Nietzsche, som vid sidan av Lichtenberg
är den största aforistikern på det tyska språket. Både mina personliga
favoriter.
Lång
säger att tankar ger upphov till nya tankar. Egna ord blandas med andras.
– Ifall poesin tar avstamp i det yttre, har
aforismen det inre som vistelseort. I den meningen är aforismen också en smula
asocial; den umgås gärna med satiren och ironin, och ironi – framför allt
självironi – är egenskap hos det solitära.
Vad kan man inte
skriva om i en aforism?
– Jag vet inte vad en aforism inte skulle kunna
behandla. Eller för att uttrycka det i en aforism: Det finns ingen sak som är
så obetydlig att man inte skull kunna göra en sak av den. Ingen så stor att den
inte skulle rymmas i en mening.
(texten tagen ur Philip Teirs intervju av
Fredrik Lång, HBL 13.09.2009)
Fredrik Lång är en finlandssvensk författare och
filosofie doktor. Han har gett ut aforismsamlingarna I dessa tider (1994) och Hålla
hus (2006). Hans aforismer har publicerats också i Hufvudstadsbladet.
SF
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar